En milstolpe!
En milstolpe i Majkens behandling har nåtts! Igår fick hon sista dosen cytosar av åtta och det markerade också slutet på en mycket intensiv behandlingsfas, sen intensifikationsfas som den kallas i behandlingsprotokollet. Vi har varit väldigt mycket på sjukhus sista tiden. Varje dag sedan måndag den 9 mars och många, många dagar innan dess. Sedan början på februari, när den här fasen påbörjades, har det varit cytostatika minst en gång i veckan och däremellan provtagningar, infektioner och komplikationer. Nu är vi igenom perioden och framöver bör det bli lite lugnare. Man vet förstås inte, det går inte att räkna med eller planera efter, men i teorin, i den bästa av världar, så borde det lugna ner sig lite.
Bästa storebror följde med till sjukhuset för Majkens behandling i fredags. Bra för alla om de andra barnen kan vara delaktiga i det som händer Majken, det som inte är för otäckt åtminstone.
De närmaste dagarna och veckan kan vi vänta oss att Majken blir väldigt medtagen av den intensiva behandlingen hon gått igenom. Hennes värden kommer att sjunka och hon blir extra infektionskänslig. Så handspriten kommer att flöda ännu ett tag här hemma. Men med våren kommer hoppet om ljusare tider! Vi längtar efter att kunna vara ute, träffa andra barn på lekplatsen och njuta av bra dagar i solen. Bara att hålla ut lite till...
Majken, min Majken, du får gå igenom så mycket smärta och så mycket läskigt. Du är vår hjälte, vår sol och vår bästa lillasyster. Vägen är lång, men kanske de värsta groparna är förbi nu. Kanske vi får plaska glatt i pölarna på våren, kanske bli lite blöta och smutsiga, men inte trilla i.