Kroppen vänjer sig vid giftet?
Provtagningen idag var viktig, även om svaren inte gjorde oss klokare. Förra veckan, precis innan kuren med högdos metotrexate startade, kräktes Majken och hade lite feber.
Sedan var det inget tecken på sjukdom eller nya kräkningar under de fyra dagar som kuren varade. Men precis timmen innan vi skulle åka hem kräktes hon igen och tempen steg till 37.8. Jag längtade hem så vansinnigt mycket och tänkte att nu blir vi kvar här, det finns ingen ände på eländet. Men vi avvaktade och det blev inte värre så vi åkte hem efter några timmar i alla fall. Majkens värden var på topp så det skulle ändå inte bli aktuellt med akuten om febern steg.
På natten kräktes hon igen och i flera dagar nu har hon mått väldigt dåligt. Ingen mer feber, men hon har verkat mått illa, haft ont i magen och fått sura uppstötningar. Hon har inte ätit något sedan i fredags och tappat i vikt.
Dagens provtagning var extrainsatt för att kontrollera att de här symptomen inte betyder att Majkens lever inte klarar behandlingen. Provsvaren var bra, ingen leverpåverkan och bra värden i övrigt. Så egentligen vet vi inte riktigt vad problemet är, men nu verkar det vända och gå åt rätt håll.
Idag har hon ätit tre små tuggor bulle och ett smörgåsrån med smör och ost. Jippi! Hon har lekt, hon har sjungit och hon har dansat. Hon gjorde sig extra fin inne i Lottens rum och poserade glatt. Igår låg hon mest bara och mådde dåligt på soffan.
Vi hoppas på en ännu bättre dag imorgon och att det här handlar om kroppens reaktion mot de giftiga tabletter vi ger henne och att kroppen så sakteliga vänjer sig vid detta gift. Låter sjukt, men så är det kanske.
Majken, min Majken, du kämpar. Trots att du mår så dåligt så lyckas du få ner dina tabletter, åtta stycken ikväll. Du är min hjälte, bästa kämpen i hela världen!