Livet på ön
Återigen har det funkat utmärkt att ta prover här på ön. Sköterskan var underbar på alla sätt vid själva provtagningen och försökte underlätta för Majken så gott hon kunde. Det hjälpte föga, men hon försökte i alla fall och vad mer kan man begära.
Sedan kontrollerade sköterskan noggrant att svaren kommit från labb ett par timmar senare och ringde till Q84 i Stockholm för att dubbelkolla att de också fått svaren. Och till sist ringde hon upp mig och levererade resultaten så att jag inte skulle behöva vänta på svaren eftersom värdena var låga. Hon bedyrade att hon var van att sätta nålar och ordna blodtransfusioner så det behövde jag inte oroa mig för och hon gav mig sitt nummer. Så att jag kunde ringa direkt till henne om jag ville. På riktigt.
Jag vet inte vad jag ska säga... Det är nästan som att komma till en annan planet och skäl nog att överväga en permanent flytt till denna ljuvliga ö. På riktigt.
Onkologen på ALB tyckte dock att vi kunde avvakta och om vi inte märker att hon blir jättetrött och hängig så behöver hon ingen transfusion just nu. Värdena bör som sagt vända upp nu. Vi får se.
Medan vi avvaktar njuter vi av den kalla sommaren så gott det går. Majken får ändå inte vara i solen så strunt samma om vädret inte är det bästa just nu.
Majken, min fina Majken, solen kommer igen ett annat år. Nu är det fokus på ditt år. Eller dina år. Det andra finns alltid kvar till en annan tid.
